Så gick Allra-affären till.

Från Svensk Fondservice till Allra

1. 2008
   Alexander Ernstberger och David Persson grundar Svensk Fondservice. David heter senare David Persson Rothman. Verksamheten börjar med pensionsrådgivning via prenumerationer på nyhetsbrev.
2. 2011
   SFS börjar förvalta tre fonder på uppdrag av Gustavia. Fonderna heter Svensk Fondservice Balanserad, Maximal och Offensiv.
3. 2012
   Affärerna som domen handlar om genomförs. AE är vd, David vice vd och försäljningschef. Johan Bergsgård är förvaltningschef.
4. 2013
   Namnet Allra introduceras. Namnbytet sker i september. Bolaget som i domen kallas SFS har i tur och ordning hetat Svensk Fondservice AB, Allra Asset Management AB och Allra Pension AB.
5. 2017
   Allra är en stor aktör inom premiepensionen. Den 14 februari köpstoppar Pensionsmyndigheten Allras fyra fonder.

Personer och bolag: tingsrätten s. 23–25 i domsbilagan ↗ · SVT om namnbytet ↗

Vem ägde vad?

Så såg grundarnas ägande ut inför aktieförsäljningen i maj 2012. Namnen S2 Invest och DPR Invest är de namn som används i domen.

Ägarbolagens tidigare namn: S2 Invest hette först Goldcup 7709 AB och sedan A. Ernstberger Förvaltning AB. DPR Invest hette först Goldcup 7710 AB och sedan D.P.R Förvaltning AB. Under våren 2012 förde grundarna över sina Superoaktier till dessa bolag.

Ägarförhållanden och namn: tingsrätten s. 23–25 ↗

Vem hade hand om fondpengarna?

GustaviaDavegårdh Fonder AB var det formella fondbolaget. SFS hade ett uppdrag att fatta placeringsbeslut för fonderna, så kallad diskretionär portföljförvaltning. Order skickades via Gustavia. SFS hade alltså ansvar för placeringsbesluten utan att självt vara det formella fondbolaget.

Pensionsmyndigheten ägde fondandelar inom premiepensionen för pensionsspararnas räkning. Pengarna i fonderna var skilda från grundarnas ägande i SFS och Supero.

Uppdraget: tingsrätten s. 25 ↗ · Avtalet och ansvaret: hovrätten s. 33–39 ↗

Hur stor blev verksamheten?

Detta är Pensionsmyndighetens uppgifter från 14 februari 2017, fem år efter affärerna i domen. De 430 miljoner som visas i steg 2 var beloppet i de specifika warrantköpen 2012, inte allt kapital som SFS förvaltade.

Pensionsmyndighetens besked den 14 februari 2017 ↗

Vilka satt i styrelsen?

I Allras styrelse fanns i början av 2017 bland andra Ebba Lindsö (ordförande och tidigare vd för Svenskt Näringsliv), Thomas Bodström (tidigare justitieminister) och Meg Tivéus (tidigare vd för Svenska Spel). Samtliga lämnade styrelsen under februari och mars 2017.

Detta beskriver den senare Allraverksamheten. De tre personerna var inte bland de fyra som dömdes i det här målet om affärerna 2012.

SVT:s tidslinje över 2017 ↗ · Domen mot AE, s. 4 ↗

Två affärer som hängde ihop

Fonderna köpte warranter genom Oak. Samtidigt sålde grundarnas ägarbolag aktier i Supero till Firstmile. Enligt hovrätten var betalningen för aktierna ett villkor för att fondaffärerna skulle genomföras.

Affärerna i korthet: hovrätten s. 29 ↗ · Sambandet: hovrätten s. 49 ↗

Först: 430 miljoner ur fonderna

Fonderna köpte totalt 7 500 warranter för 60 miljoner USD. Warranterna var värdepapper vars utfall var kopplat till underliggande räntefonder. De gavs ut av Bank of America Merrill Lynch och Natixis.

För Bank of America Merrill Lynchs 3 500 warranter köpte Oak för 4 850 USD och sålde vidare för 8 000 USD. För Natixis 4 000 warranter betalade Oak först 8 000 USD och fakturerade sedan banken 3 150 USD per warrant. Det ekonomiska utfallet blev detsamma.

Oaks totala ersättning var 23 625 000 USD, motsvarande cirka 170 miljoner kronor. Den kom in den 30 maj och 8 juni 2012. Avgiften låg därmed i warrantaffärernas pris och betalningsflöden.

Warranterna och priserna: tingsrätten s. 26–27 ↗ · Ersättning och valutakurser: hovrätten s. 48 ↗

Sedan: pengar till grundarnas bolag

Firstmile ägdes av Mattias Bengtsson och ägde 28,45 % av Oak. Bengtsson var majoritetsägare i Oak genom sitt samlade direkta och indirekta ägande. Andra Oakägare överlät sin rätt till utdelning, med vissa begränsningar, till Firstmile.

Firstmile betalade för 8 % av Supero, som såldes av grundarnas två ägarbolag. Pengarna togs emot i S2 Invest och DPR Invest. Det är det bolagsled som den enkla beskrivningen sammanfattar som pengar till grundarna.

Aktiepriset bestämdes först till 14 081 000 USD, motsvarande 100 miljoner kronor den 24 maj 2012. När Oaks dollarersättning växlades till kronor justerades aktiepriset med samma valutakurser. Därför blev slutbeloppet 101,53 miljoner.

Oak och Firstmile: tingsrätten s. 24 ↗ · Utdelning och betalningar: tingsrätten s. 27–28 ↗ · Valutakopplingen: hovrätten s. 48–49 ↗

Vad betyder beloppen?

101,53 miljoner ingår i de cirka 170 miljonerna. Beloppen ska alltså inte läggas ihop. Skillnaden är cirka 68,5 miljoner, men den är bara en aritmetisk rest och beskriver inte i sig Oaks slutliga vinst eller hur varje återstående krona användes.

De cirka 260 miljonerna visar bankernas nettopris i affärerna. De cirka 430 miljonerna är fondernas totala utgift. Flödet visar den ekonomiska fördelningen och huvudleden, inte varje banköverföring.

Vad kom hovrätten fram till?

Hovrätten ansåg det bevisat att fondaffärerna och grundarnas aktieförsäljning var delar av en gemensam plan. Beslutet att låta fonderna göra affärerna var beroende av att grundarna fick betalt för sina aktier.

”Detta var motivet för att warrantaffärerna skulle genomföras.”

Svea hovrätt, s. 49 ↗

Hur visades sambandet?

• Affärerna väntade in varandra. Tidsfristerna för warrantköpen flyttades fram samtidigt som aktieaffären sköts upp.
• AE gav klartecken den 24 maj. Klockan 13.35 skickade han ett sms till förvaltningschefen Johan Bergsgård. Klockan 13.53 skickade Gustavia köpordern till Oak.
• Tilläggsavtalen band ihop betalningarna. Aktieaffären var beroende av Oaks värdepappersförsäljning och möjligheten att dela ut vinsten till Firstmile. Hovrätten gav handlingarna stort bevisvärde, även om något undertecknat tilläggsavtal inte hade hittats.
• AE kommenterade villkoren. Han ville att utdelningsbara pengar i Oak skulle gå via Firstmile till säljarna. Han ville också ha en klausul om att avtalet skulle förstöras efter full betalning.
• Även valutarisken hängde ihop. Priset på Superoaktierna justerades med samma växelkurser som användes för Oaks ersättning.

Bevisningen och händelseförloppet: hovrätten s. 45–48 ↗

Varför var aktiebetalningen en muta?

Betalningen var enligt hovrätten en otillbörlig belöning för att Oak fick göra fondaffärerna. Den tillföll de personer som hade inflytande över beslutet. Att utbetalningen gjordes genom ett aktieköp och till deras bolag ändrade inte det sambandet.

Hovrätten bedömde också att de sålda aktiernas värde inte översteg 26 miljoner kronor, medan Firstmile betalade 101,53 miljoner.

”aktierna såldes till ett betydande övervärde”

Utdrag ur Svea hovrätts dom, s. 65 ↗

Hovrätten ansåg att mutbrottsligheten för var och en av grundarna omfattade hela det gemensamma beloppet, 101,53 miljoner kronor.

Bedömningen av mutbrotten: hovrätten s. 60–65 ↗

Varför var det trolöshet mot huvudman?

AE hade ansvar att sköta andras pengar. Genom att låta fondbeslutet bero på den egna aktieaffären missbrukade han enligt hovrätten sin förtroendeställning gentemot Gustavia, pensionsspararna och Pensionsmyndigheten som andelsägare.

Hovrätten ansåg att fonderna hade skadats genom att cirka 170 miljoner betalades ut i en ersättning som aldrig borde ha betalats. Gustavia hade vilseletts om förhållandena bakom affärerna och kunde därför inte anses ha samtyckt till upplägget.

Förtroendet och skadan: hovrätten s. 68–69 ↗

Men warranterna såldes ju senare med vinst?

Försvaret hänvisade till en avkastning på omkring 27 %, utan hänsyn till valutakurser. Hovrätten bedömde att brottet redan var fullbordat när skadan uppstod. En senare värdeuppgång:

”annullerar inte skadan”

Utdrag ur Svea hovrätts dom, s. 69 ↗

Vad dömdes AE till?

Brott

Trolöshet mot huvudman, grovt brott, samt mutbrott, grovt brott, och grovt tagande av muta.

Påföljd

6 års fängelse.

Näringsförbud

10 år från den 21 augusti 2021.

Skadestånd

168 447 846 kr till Pensionsmyndigheten, plus ränta från den 30 maj 2012. Ansvaret är solidariskt med de övriga dömda; ägarbolagen ansvarar upp till de belopp som anges i domen.

Att två benämningar för mutbrottet anges beror på att gärningarna sträckte sig över en lagändring den 1 juli 2012. Hovrätten behandlade dem som en brottsenhet.

AE:s domslut, s. 4 ↗ · Brottsbenämningarna, s. 65 ↗

Från friande dom till lagakraftvunnen dom

1. 31 jan 2020
   Stockholms tingsrätt friar de fyra åtalade.
2. 22 juli 2021
   Svea hovrätt ändrar domen och dömer samtliga fyra. AE får sex års fängelse.
3. 28 dec 2021
   Högsta domstolen meddelar inte prövningstillstånd. Hovrättens dom står därmed fast.

Hovrättens sammanfattning ↗ · HD:s besked ↗